Josefin Strömberg

Kom hem från skolan för ungefär en timme sen, har bara haft matte vilket är den enda lektion jag har på Måndagar eftersom jag redan läst foto som dom andra från min klass har före lunch på Måndagar. Läraren verkar bra och vi fick ett test vi skulle räkna så han kunde få en uppfattning om våra mattekunskaper. Han sa att kunde man två av frågorna ur häftet låg man där man borde, hade man mer eller mindre spikat testet var det överkurs och man behövde inte känna sig minsta orolig. Hörde hur alla vände blad efter blad och "klar" repeterades i kör, medans jag satt och studerade talen på första sidan, men jag är glad att jag kunde behålla lugnet och bara koppla bort det som hände runt mig, hur (ursäkta språket) jävla illa dom andra än lät! Allvarligt, kan man inte bara hålla käften när andra sitter och räknar fast man själv är klar, är det så svårt?! Så sa han att han skulle behöva prata med mig efter lektionen, jag fick ju halvt panik och trodde jag räknat fel på allt.

Men det visade sig att det var lönande att bara ignorera dom runt om mig fast dom var klar sedan säkert 10 minuter tillbaks, för mitt häfte var spikat och det var både g,vg och mvg tal. Sen att han använde det som facit när han skulle gå igenom det på tavlan och jag fick svara hur man skulle lösa uppgifterna kändes ju rätt bra. ;) Om någon är nyfiken och undrar var det var han ville prata om så var det att han var imponerad över det han sett mig räkna eftersom det tydligen vart många som haft svårt för häftet, och så frågade han hur högt jag har som mål att räkna inom matte och jag svarar "så långt jag kan". Han tyckte i alla fall att jag skulle behöva en svårare bok än den esteterna får, så han skulle kolla om jag kunde få samma som den naturvetarna har. Det där gjorde min dag, jag har aldrig vart den som fått svara hur man räknar ut svåra uppgifter under genomgångar, nu är jag den som tydligen räknar överkurs och får byta till en svårare bok direkt från start, I'm impressed!