make your lovers proud, make your haters jealous.
En springtur på 4km, 50 situps, 30 armhävningar, 40 donkey kicks (världens fulaste namn, för övrigt.) = Check! Nu ska jag käka kvällsmat och sen ska jag med gott samvete krypa ner under täcket och se in her shoes. Godnatt!
welcome to the world where being yourself isn’t good enough
"Skulle du kunna berätta om varför du vill gå något universitetsprogram med inriktning idrott, om det finns någon tanke eller bakgrund som gör att du vill utvecklas inom ämnet. Sen får du gärna berätta lite om du äter på något speciellt sätt, tränat på något speciellt vis osv. Skulle vara kul att få ta del av!"
Självklart kan jag svara på ovanstående frågor och berätta lite djupgående gällande hur jag ser på det hela med träning/måltider etc. Men jag vill inte att det ska påverka dig som läser det på något negativt sätt eftersom förutsättningarna och kroppsmått är olika från person till person och faktiskt har avgörande effekt beroende på hur man är uppbyggd. Men jag lovar att svara ärligt, uppriktigt och enligt mig själv. Men som sagt, ni kan inte jämföra Er själv med mig eftersom det här är ett så individuellt ämne. Jag vill inte att någon med större klädstorlek än mig ska må dåligt efter attt ha läst det här inlägget, så vad ni än gör, jämför Er inte med mig. Det är inte så det fungerar.
Talar jag inte om det redan från start så börjar jag inlägget oschysst, jag har alltid vart lång och smal och har grym ämnesomsättning och kan äta precis vad som helst och det skulle inte märkas på mig. Jag lovar att jag skulle kunna äta maxmat till middag en hel vecka utan att det skulle märkas, viktmässigt. Sen är jag rätt säker på att jag skulle tycka det var äckligt och inte förmå mig att äta det, men det var ju då en annan femma. Idagsläget är jag 174cm lång och vet faktiskt inte riktigt vad jag väger. Vet dock att jag vägde 55kg sist jag vägde mig, vilket kanske är en månad sen eller nå sånt. Kan sätta en hundring på att jag väger mindre nu, inget jag gjort med mening heller. Jag har svårare att lägga på mig kilo än att få bort dom, no doubt. När jag hade magsjuka för någon månad sen gick jag ner 2kg på en dag och det kanske säger sig själv? Och då kunde jag ändå äta, visserligen inte vanlig mat utan åt fil, bananer och knäckebröd och druvsocker i mängder. Visst kan jag förstå personer som nästan bara kan kolla på ett kakpaket och går upp i vikt, you get it? Det kan inte vara speciellt kul. Man får ofta höra att folk med mer hull* (tycker överviktig låter elakt) ska träna mer, äta nyttigare etc etc. Men det är sällan, väldigt sällan du får höra att en person med raka motsatsen, dvs. en person som har svårare att hålla hullet* (underviktig, låter lika hemskt) ska äta mer, etc etc. Jag har aldrig hört att jag skulle vart överviktig eftersom jag aldrig vart det, och har där med inte heller fått känna på känslan de personer måste känna när man känner något så starkt riktat mot sig. Däremot har jag hört att jag väger för lite, men det är det som ingen som tänker på att kan ge samma effekt känslomässigt. Att väga lite är ingen bragd i sig, det kan vara lika jobbigt som att väga lite för mycket.
En person med några kilo för mycket kan med ändrade kostvanor och träning gå ner de kilo de önskar, om det i övrigt är frisk och har bra hälsa och inte tar skada av det. En person som väger för lite är det svårt att säga "ät upp dig", det har jag hört, mer än en gång. "Ät det och det och det så kommer det fungera!" Kiss my ass säger jag bara! Jag kan äta vad som helst utan resultat. Folk verkar inte tro på det när man säger det. Men det är verkligen så, det spelar verkligen ingen roll vad jag äter för vikten går aldrig plus. Jag vet flera personer som äter enligt LCHF, räknar kalorier, kan klassas som träningsnarkomaner, äter dietshakes/liknande dietprodukter osv. Det där med att räkna kalorier skulle aldrig falla mig in, för enligt min uppfattning (och vad jag hört) är det större sannorlighet att du stirrar dig blind på kalorierna än på det du sätter i dig. Dietshakes är jag också väldigt skeptisk mot, fine - du går kanske ner i vikt om du kombinerar det med träning på rätt sätt. Men sen? När du slutar leva på dom? Vad händer då? Är faktiskt lite skeptisk mot LCHF också då jag hört, av en kostrådgivare/läkare att det kan ge förhöjning av blodfetter, att mättat fett (vilket man får i sig mycket av om man äter lchf) ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Men visst, det finns säkert fördelar också men vad man vill få ut av att äta lchf är väl olika från person till person. Vissa äter det för att gå ner i vikt, andra för att bygga mer muskler, andra för att man tydligen inte ska bli hungrig lika lätt. Anyway, jag är skeptisk. Jag är överlag skeptisk mot "dieter", det kanske märks? Kan man bara äta en sund och välbalanserad kost och träna så mår man nog rätt bra, och når resultat. Utan diverse dieter.
Bara för att jag var nyfiken gjorde jag ett lite seriösare test som räknar ut ens BMI och inte allt för oväntat sa den att jag var underviktig, som att jag ens blev förvånad? Inte det minsta. Det har jag hört i flera år, att jag gärna får lägga på mig några kilo för att det inte skulle vara skadligt. Men som sagt, det är lättare sagt än gjort. Jag mätte mig runt midjan igår, bara det också för att jag var nyfiken och hade ingen aning överhuvudtaget om vad som var "bra" att ha. Så googlade lite och hade man under 80cm som kvinna var det bra. Måste erkänna att jag tänkte "undra vad mitt midjemått skulle klassas som.." när jag läste det. För man kan dra bort många, väldigt många centimetrar från dom där 80cm för att få mitt midjemått. Vad det är tänker jag inte tala om, bara att det är betydligt mindre. Det är otroligt svårt att hitta kläder åt mig ska jag tala om. Att vara 174cm lång och kunna ha xxs på kläder säger nog sig själv hur svårt det är? Jag går iprincip bara i leggings för att jag inte kan hitta jeans, det är iprincip omöjligt. Har faktiskt 2 par jag växlar mellan, ett par från Vila jag köpte på rea förra sommaren och det var ren tur att dom passade, dom sitter som måttbeställda för mig! Och då hade dom visserligen 34" i benlängd. Sen har jag ett par Cheap Monday som dock är för stora, egentligen. Men dom går an, men jag stör mig på dom för att dom hasar. Tacka vet jag leggnings, xxs/xs tack! Samma med tröjor, försök hitta en som sitter tajt, omöjligt, typ. Så de, det finns nackdelar med att vara smal också.
Varför jag vill läsa något program med inriktning idrott/hälsa är för att det är intressant. Jag skulle vilja bli PT någon gång i framtiden då jag tror det skulle vara riktigt kul att hjälpa folk och se resultat. Kost och hälsa är också intressant, och hur man kombinerar det med träning etc. Sen kan jag väl tillägga att som diabetiker bör man väl tänka på att inte äta onyttigt. Jag behöver knappt tänka på det eftersom jag inte äter godis eller dricker dricka för att jag tycker det är äckligt, jag har aldrig gillat det. Så där kanske jag har en fördel. Det enda jag dricker med kolsyra i och tycker är gott är Loka, och dom är helt fri från socker/sötningsmedel vilket är toppen för någon med diabetes. Men tillbaks till varför jag vill bli PT t.ex. Kunna räkna ut vad för mat som kräver hur stor dos insulin är också rätt fräckt att kunna, tycker ni inte? Det kan jag, någorlunda i alla fall. Vet du hur du ska äta för att ha ett balanserat blodsocker, vad för mat/dryck som höjer det extra mycket och intensivt, hur lång tid det tar för druvsocker att gå ut i kroppen, hur många druvsocker per kilo/kroppsvikt man ska äta? I know. Just därför att jag lärt mig det, och på köpet fått upptäcka hur intressant ämnet idrott/hälsa är. Där har ni nog min bakgrund till varför jag vill läsa något sådant program.
Men kort sammanfattat, man kan inte jämföra sig med alla andra, that's not how it works. Vill man nå resultat får man jobba för dom, vissa kan glida på en räkmacka och få nå dom lättare, andra kanske får kämpa lite hårdare. Men i slutändan så kommer du nog glädjas även om du fick gå den lite hårdare vägen, för det att må bra och ha god hälsa är lönande i längden, det går inte att förneka.
Självklart kan jag svara på ovanstående frågor och berätta lite djupgående gällande hur jag ser på det hela med träning/måltider etc. Men jag vill inte att det ska påverka dig som läser det på något negativt sätt eftersom förutsättningarna och kroppsmått är olika från person till person och faktiskt har avgörande effekt beroende på hur man är uppbyggd. Men jag lovar att svara ärligt, uppriktigt och enligt mig själv. Men som sagt, ni kan inte jämföra Er själv med mig eftersom det här är ett så individuellt ämne. Jag vill inte att någon med större klädstorlek än mig ska må dåligt efter attt ha läst det här inlägget, så vad ni än gör, jämför Er inte med mig. Det är inte så det fungerar.
Talar jag inte om det redan från start så börjar jag inlägget oschysst, jag har alltid vart lång och smal och har grym ämnesomsättning och kan äta precis vad som helst och det skulle inte märkas på mig. Jag lovar att jag skulle kunna äta maxmat till middag en hel vecka utan att det skulle märkas, viktmässigt. Sen är jag rätt säker på att jag skulle tycka det var äckligt och inte förmå mig att äta det, men det var ju då en annan femma. Idagsläget är jag 174cm lång och vet faktiskt inte riktigt vad jag väger. Vet dock att jag vägde 55kg sist jag vägde mig, vilket kanske är en månad sen eller nå sånt. Kan sätta en hundring på att jag väger mindre nu, inget jag gjort med mening heller. Jag har svårare att lägga på mig kilo än att få bort dom, no doubt. När jag hade magsjuka för någon månad sen gick jag ner 2kg på en dag och det kanske säger sig själv? Och då kunde jag ändå äta, visserligen inte vanlig mat utan åt fil, bananer och knäckebröd och druvsocker i mängder. Visst kan jag förstå personer som nästan bara kan kolla på ett kakpaket och går upp i vikt, you get it? Det kan inte vara speciellt kul. Man får ofta höra att folk med mer hull* (tycker överviktig låter elakt) ska träna mer, äta nyttigare etc etc. Men det är sällan, väldigt sällan du får höra att en person med raka motsatsen, dvs. en person som har svårare att hålla hullet* (underviktig, låter lika hemskt) ska äta mer, etc etc. Jag har aldrig hört att jag skulle vart överviktig eftersom jag aldrig vart det, och har där med inte heller fått känna på känslan de personer måste känna när man känner något så starkt riktat mot sig. Däremot har jag hört att jag väger för lite, men det är det som ingen som tänker på att kan ge samma effekt känslomässigt. Att väga lite är ingen bragd i sig, det kan vara lika jobbigt som att väga lite för mycket.
En person med några kilo för mycket kan med ändrade kostvanor och träning gå ner de kilo de önskar, om det i övrigt är frisk och har bra hälsa och inte tar skada av det. En person som väger för lite är det svårt att säga "ät upp dig", det har jag hört, mer än en gång. "Ät det och det och det så kommer det fungera!" Kiss my ass säger jag bara! Jag kan äta vad som helst utan resultat. Folk verkar inte tro på det när man säger det. Men det är verkligen så, det spelar verkligen ingen roll vad jag äter för vikten går aldrig plus. Jag vet flera personer som äter enligt LCHF, räknar kalorier, kan klassas som träningsnarkomaner, äter dietshakes/liknande dietprodukter osv. Det där med att räkna kalorier skulle aldrig falla mig in, för enligt min uppfattning (och vad jag hört) är det större sannorlighet att du stirrar dig blind på kalorierna än på det du sätter i dig. Dietshakes är jag också väldigt skeptisk mot, fine - du går kanske ner i vikt om du kombinerar det med träning på rätt sätt. Men sen? När du slutar leva på dom? Vad händer då? Är faktiskt lite skeptisk mot LCHF också då jag hört, av en kostrådgivare/läkare att det kan ge förhöjning av blodfetter, att mättat fett (vilket man får i sig mycket av om man äter lchf) ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Men visst, det finns säkert fördelar också men vad man vill få ut av att äta lchf är väl olika från person till person. Vissa äter det för att gå ner i vikt, andra för att bygga mer muskler, andra för att man tydligen inte ska bli hungrig lika lätt. Anyway, jag är skeptisk. Jag är överlag skeptisk mot "dieter", det kanske märks? Kan man bara äta en sund och välbalanserad kost och träna så mår man nog rätt bra, och når resultat. Utan diverse dieter.
Bara för att jag var nyfiken gjorde jag ett lite seriösare test som räknar ut ens BMI och inte allt för oväntat sa den att jag var underviktig, som att jag ens blev förvånad? Inte det minsta. Det har jag hört i flera år, att jag gärna får lägga på mig några kilo för att det inte skulle vara skadligt. Men som sagt, det är lättare sagt än gjort. Jag mätte mig runt midjan igår, bara det också för att jag var nyfiken och hade ingen aning överhuvudtaget om vad som var "bra" att ha. Så googlade lite och hade man under 80cm som kvinna var det bra. Måste erkänna att jag tänkte "undra vad mitt midjemått skulle klassas som.." när jag läste det. För man kan dra bort många, väldigt många centimetrar från dom där 80cm för att få mitt midjemått. Vad det är tänker jag inte tala om, bara att det är betydligt mindre. Det är otroligt svårt att hitta kläder åt mig ska jag tala om. Att vara 174cm lång och kunna ha xxs på kläder säger nog sig själv hur svårt det är? Jag går iprincip bara i leggings för att jag inte kan hitta jeans, det är iprincip omöjligt. Har faktiskt 2 par jag växlar mellan, ett par från Vila jag köpte på rea förra sommaren och det var ren tur att dom passade, dom sitter som måttbeställda för mig! Och då hade dom visserligen 34" i benlängd. Sen har jag ett par Cheap Monday som dock är för stora, egentligen. Men dom går an, men jag stör mig på dom för att dom hasar. Tacka vet jag leggnings, xxs/xs tack! Samma med tröjor, försök hitta en som sitter tajt, omöjligt, typ. Så de, det finns nackdelar med att vara smal också.
Varför jag vill läsa något program med inriktning idrott/hälsa är för att det är intressant. Jag skulle vilja bli PT någon gång i framtiden då jag tror det skulle vara riktigt kul att hjälpa folk och se resultat. Kost och hälsa är också intressant, och hur man kombinerar det med träning etc. Sen kan jag väl tillägga att som diabetiker bör man väl tänka på att inte äta onyttigt. Jag behöver knappt tänka på det eftersom jag inte äter godis eller dricker dricka för att jag tycker det är äckligt, jag har aldrig gillat det. Så där kanske jag har en fördel. Det enda jag dricker med kolsyra i och tycker är gott är Loka, och dom är helt fri från socker/sötningsmedel vilket är toppen för någon med diabetes. Men tillbaks till varför jag vill bli PT t.ex. Kunna räkna ut vad för mat som kräver hur stor dos insulin är också rätt fräckt att kunna, tycker ni inte? Det kan jag, någorlunda i alla fall. Vet du hur du ska äta för att ha ett balanserat blodsocker, vad för mat/dryck som höjer det extra mycket och intensivt, hur lång tid det tar för druvsocker att gå ut i kroppen, hur många druvsocker per kilo/kroppsvikt man ska äta? I know. Just därför att jag lärt mig det, och på köpet fått upptäcka hur intressant ämnet idrott/hälsa är. Där har ni nog min bakgrund till varför jag vill läsa något sådant program.
Men kort sammanfattat, man kan inte jämföra sig med alla andra, that's not how it works. Vill man nå resultat får man jobba för dom, vissa kan glida på en räkmacka och få nå dom lättare, andra kanske får kämpa lite hårdare. Men i slutändan så kommer du nog glädjas även om du fick gå den lite hårdare vägen, för det att må bra och ha god hälsa är lönande i längden, det går inte att förneka.
12.05.03 - workout
Ungefär sådär känns det nu, har ännu träningsvärk stundtals efter att ha sprungit några dagar i rad. Men, bit ihop eller bryt ihop. Nu ska jag byta kläder, knyta på mig dojjorna och plugga i ett headset i telefonen och lyssna på spotify eller någon fräck radiokanal från USA. Bit ihop eller bryt ihop.
12.05.01 - if it’s worth it, you will work for it
Glad första Maj alla söta läsare! Min dag började jag runt klockan 08.00 med att vakna och det första jag ser när jag vaknar är att det är strålande sol ute och jätte fint väder! Blir på bra humör bara av att det är bra väder ute, så det var helt underbart! Käkade frukost och efter att ha laddat ner workout' (min träningsplaylist) till mobilen så knöt jag på mig skorna, satte Milla i koppel och for iväg. Första biten hade jag motvind, och inte lite sådan heller men rundan jag hade valt att springa idag blir som en rektangel ungefär och var bara första "långsidan" av den jag hade motvind, och lite i slutet på väg hem men betydligt mildare än i början. Andra "långsidan" (vad ska jag kalla det?! haha. Långa sträckan?) är det lite sluttande uppförsbacke hela vägen. Blev en runda på totalt 5 km.
Nu väntar jag på att klockan ska ticka på och närma sig 11,45-12,00 så jag kan käka lunch och sen åka till stallet för att hoppträna (rida markarbete) med Kira. Tillsvidare ska jag kolla på H&M's sida om dom har nå fina sommarkläder, känns skönt att jag börjar utbildning imorgon och sen får jobba under sommaren. Med andra ord kommer jag ha pengar att kunna spendera, och ett litet paket från H&M kan nog hända att jag klickar hem eftersom jag vet att jag kommer få mer pengar sen.
anything you can do i can do better, boy i can do it in broken heels
Åh, känner mig nästan stolt över mig själv som knöt på mig springskorna och sprang iväg. Blev en runda på 5km, jobbigast var sista biten hem då jag hade motvind men det gick ju finfint det med! Nu ska jag äta kvällsmat, sen ska jag med gott samvete krypa ner i sängen och se filmen Drive!
don't think, just pull on your shoes and go
Gick väldigt segt att hitta motivationen idag, hittar ursäkter som att jag är trött, det är kallt etc etc. Skitsnack. Upp och hoppa. Det är soligt och fint ute egentligen.. Sen väntar en blandning av kiwi/hallon/blåbär, Looka smultron/citron och filmen Drive. Get up, and gooooo!
Telling me the chances I blew up or whatever you call it
Hade världens beslutsångest tidigare idag vad kvällens planer skulle bli, om jag skulle farit ut med Madde och några ikväll men sen uteslöt jag det och for med mamma till stugan där morfar, min morbror och Anton (en av alla mina kusiner) var och grillade. Var riktigt gott, lugnt och skönt var det också.
Det ni ser på bilden ovan är mina planer för kvällen, måste erkänna att jag var partysugen tidigare idag men sen försvant det, kom tillbaks och sen försvann det igen. Så kanske är lika bra att köra på det på bilden ovan. Skorna representerar alltså en springtur, som ni säkert förstod. Måste bara hitta lite motiovation först, tappat bort den för stunden.. Filmen blev jag även rekomenderad om tidigare i veckan, bara filmsällskapet som saknas. But, workout is my new boyfriend ;)
Winners never quit, cos´ quitters never win
"Hur gör du för att hitta motivationen att fara ut och träna till och med när det är slaskigt och blött?! Skulle verkligen behöva kunna tänka på ditt sätt, blir alldeles för lat sådana dagar och stannar hemma i soffan och tänker att jag gör det imorgon istället. Snälla, tala om hur du tänker - du är inspirerande!" - Karin.
Förut, för en månad sen hade jag förmodligen tänkt på samma sätt själv. Att jag gör det imorgon istället, att jag föredrar soffan framför slasket. Men när jag väl bestämt mig för något så gör jag det. Jag kan bli otroligt, otroligt envis och i sådana här situationer är det fruktansvärt positivt att kunna bli det, att inte lägga av för att vädret är dåligt. Du kommer alltid hitta anledningar och ursäkter för att inte "kunna" träna för dagen om du har den inställningen, och då kan du ju bara drömma vidare om resultaten du vill uppnå, du kommer aldrig nå dom på det sättet. Att bryta en inlärd ovana är svårt, men det går - om du verkligen går in för det och inte ger upp så fort det känns jobbigt.
För att jag ska hitta motiovation dagar det är äckligt väder och jag helst skulle dra täcket över huvudet brukar jag bläddra runt på we♥it för att hitta inspirerande bilder. Brukar söka på "work out quotes" eller liknande. Men har du redan en inställning till att det inte kommer vara lönande, du kommer inte se resultat etc etc. så spelar det ingen roll hur många quotes du läser för du kommer ändå ge de negativa tankarna större utrymme än de positiva i slutändan, det är ett mönster du måste bryta. Och det är dags att börja nu, inte imorgon, för imorgon kommer du säga samma sak som idag och tillslut kommer du bara slösat bort tid.
När du väl knytit på dig skorna (som de flesta knyter fel, haha är nog bara min syster som förstår vad jag menar nu. Lovar att jag ska visa er också.) Så sätter du på dig ett headset och har en riktigt grym playlist att lyssna på under springturen (om du nu tänkt springa). En fördel är väl om du har spotify premium så du kan lyssna offline på dina playlist på mobilen, det har i alla fall jag. Och ville nu någon veta vad jag brukar lyssna på när jag är ute så brukar jag lyssna på Spring 12'. Sen är det väl ytterligare en fördel om du är som mig som automatiskt tänker "seriöst? Try me!" eller "get fit or die trying." när det blir som jobbigast. När man väl kommit över det där "ska jag lägga av? det här är så jobbigt det bara kan bli!" så brukar det flyta på rätt bra. Du har bevisat för dig själv att de positiva tankarna är större än de negativa, och jag lovar att du kommer känna dig stolt om du inte gav upp. När du väl kommit hem igen kommer du vara stolt att du faktiskt knöt på dig skorna och gick ut istället för att suttit i soffan. För även om det inte syns samma dag, så gav det resultat, bara du fortsätter på samma sätt i fortsättningen och inte ger upp. Being weak is a choice, so is being strong.
'cause working out is more fun than sitting on the couch.
Alltså.. jag var ju som väldigt sugen att cykla till stallet och fixa alla stallsysslor åt Kira. Men kan inte påstå att jag är fullt lika sugen när jag tittar ut genom köksfönstret och möts av det här. Tur och retur blir det 1 mil så det är ju inte speciellt långt. Men usch vad blött det ska vara.. Sluta Josefin, don't think, just go.
UPDATE: I did it! Tål att tilläggas att jag cyklade 5km i slask och motvind, sedan mockade, fyllde vatten och packade Kiras höpåsar innan jag sen ringde morfar och bad om skjuts hem. Men det var jag värd!
vi hörs, vi ses, i dina drömmar.
Jag som tänkte vara duktig och cykla till stallet imorse hittade inte cykelnycklarna efter att enligt mig själv, ha letat igenom hela lägenheten. Kanske tål att tilläggas att när mamma var hem på lunch hittade hon dom, i ett skåp i köket där vi har finare glas, nämligen detta.
Tur jag har snäll morfar som skjutsade mig till stallet istället, och för övrigt var det rätt skönt eftersom det hade börjat snöa rätt mycket och var allmänt äckel väder. Tog väl runt en timme att fixa allt klart i stallet innan jag sedan fick skjuts hem igen.
-
Nu ska jag duscha, göra middag och vänta på att mamma slutar då hon mest troligt ska fixa mitt hår senare. Dvs. befria mig från en utväxt som faktiskt inte är så hemsk, men min hårförlängning borde anlända snart och då är det ju lika att göra det innan. Nä, nu en dusch och sen middag, håller på svälta. Måste bara få visa er hur fin en del av min lunch såg ut tidigare idag.
Tur jag har snäll morfar som skjutsade mig till stallet istället, och för övrigt var det rätt skönt eftersom det hade börjat snöa rätt mycket och var allmänt äckel väder. Tog väl runt en timme att fixa allt klart i stallet innan jag sedan fick skjuts hem igen.
-
Nu ska jag duscha, göra middag och vänta på att mamma slutar då hon mest troligt ska fixa mitt hår senare. Dvs. befria mig från en utväxt som faktiskt inte är så hemsk, men min hårförlängning borde anlända snart och då är det ju lika att göra det innan. Nä, nu en dusch och sen middag, håller på svälta. Måste bara få visa er hur fin en del av min lunch såg ut tidigare idag.
- vaniljyoghurt 0,5%
- Mango
- Lime
it's actually pretty simple, either you do it, or you don't
En dressyrträning på 6Omin, sen en 4km springtur och så 65 situps på det. Vill man, så kan man.
Don’t think, just pull on your shoes and go
(och ja, det är min mage på bilden)
Tänkte göra en "underblogg" dvs. en blogg med samma domännamn fast t.ex "josefinstromberg.blogg.se/training" men gav upp när jag och koderna till designen bråkat i över en timme och det inte ville som jag ville. Bilden ovan var i alla fall tänkt som header. Kom faktiskt fram till att det nog skulle vara lika lönande att bara göra en ny kategori på den här bloggen som heter "träning", det är ju trots allt här jag har hög läsarstatistik.
Fick en fråga/kommentar tidigare om jag tränar för något speciellt. Det kan jag inte påstå, det är kul och jag vill ta reda på hur fort det börjar synas resultat på mig. Sen är det ju jäkligt bra för blodsockret också när man har diabetes bara man kommer ihåg att anpassa insulindosen vid måltid efter träning. Vill helt enkelt ta reda på hur bra/stabilt jag kan få mitt blodsocker att ligga, hur fort det börjar synas resultat på mig kroppsmässigt och så underlättar det ju under dressyr/hoppträningar en hel del att vara i bra form.
Nu ska jag byta kläder och fara ut och testa mina nya skor, update later!