Josefin Strömberg

Jag har stått ute i spöregn och tittat på fotboll, fel lag vann och det kändes dumt att det skulle ösregna just den här matchen. När jag anlänt in hemma genom ytterdörren plockade jag ihop kläder som låg på golvet i mitt rum, varför är det så jobbigt att öppna garderobsdörrarna och lägga det där istället?! Mitt i allt hittar jag mitt antagningsbesked från Umeå och jag måste erkänna att det rann några tårar längst kinden, jag skulle inte ens kunna beskriva hur gärna jag vill flytta dit. Men jag antar, att även om jag var dum och ångrar att jag tackade nej till John Bauer, samhälls med idrottsinriktning så finns faktiskt möjligheten att bli umeåbo kvar, jag kan ju faktiskt fortsätta läsa estet där. Jag vill ju inte ens bli något inom estetområdet, men å andra sidan lär jag väl plocka mvg efter mvg i estet kurserna, annars skulle jag bli förvånad. Så ser jag det från den ljusa sidan kommer jag ju samla på mig poäng som i slutändan kommer vara betydelsefulla som få i mina ögon med tanke på vad jag vill läsa sen.  Dom där mattekurserna låter också väldigt lockande, målet är högt, jag kanske skulle plocka fram den där Josefin alla avundas för att hon har så lätt att lära sig.