if it's what you want, it worth it all
Första skoldagen avklarad och vad säger jag om den, att det kändes tungt att gå in genom skolans dörrar? Mina försök att intala mig att det skulle bli kul känns för tillfället rätt meningslösa, inte ens att få ha en drös estetlektioner känns kul, what happened? Sen när har jag kunnat börja säga att det är tråkigt att teckna?! Hann även gå förbi syv:en en sväng för att kolla om jag behöver läsa om fotokursen eller om jag hade klarat den, vilket jag hade men jag har dock förtur på en sak och de är att dom ändrat betygskalan så vi får A-F betyg, vilket med andra ord betyder att jag får läsa om fotokursen fast jag egentligen har betyg i den så jag kan få högre. Annars hade jag haft sovmorgon till 12.20 på måndagar, hade inte kännas helt fel. Men jag behöver däremot ha mvg i alla kurser så jag har inte så mycket val än att läsa om den. Mvg i allt, låter det inte kul? Måste även välja till kurser som jag får meritpoäng för, läsa upp till minst matte B men högre hade jag faktiskt tänkt klara, jag sa ju att målen var höga. Vad har jag gett mig in på, undra hur många gånger jag kommer hinna bli less och vilja kasta alla böcker i golvet? Men jag ska vara duktig och verkligen försöka, hur extremt tråkigt det än kommer kännas för jag vet vad jag vill, och jag vet att jag kan om jag verkligen går in för det, och jag skulle vara riktigt, riktigt stolt över mig själv den dagen jag står med betygen i handen, går ut genom skolans dörrar en sista gång och aldrig mer behöver sätta foten där och får säga "vad var det jag sa." åt dom som inte trodde jag kunde, le och vända på klacken! En typisk Josefin helt enkelt.