Josefin Strömberg

Såg just att min lille tillridningsponny året -07 är till salu, och jag kan inte hitta något annat ord än "vill ha." Dock är han väl i minsta laget, råd att köpa han har jag men det är inte inköpspriset av en häst som är dyrt, det är att kunna hålla den med stallplats, foder, försäkringar etc. Och sen måste man ju ha tid, vilket jag inte har eftersom jag redan har Kira.

Haid som han heter (sa alltid hajen åt han.) fick jag en förfrågan om att bli tillridare på sensommaren/hösten -07 då han hade kommit på hur han fick av ridskoleeleverna på löpande band, en efter en, lektion efter lektion. Han behövde med andra ord ha en ryttare på ryggen som viste vad han/hon höll på med och inte var minsta rädd, jag var alldeles perfekt då jag alltid vart lätt så det var inga problem för mig at sitta på han fast jag kanske var lite i längsta laget, sen att ridkunskaperna och vanan fanns var det ju ingen tvekan om.

Han gjorde verkligen allt för att försöka bli av med mig från ryggen, han bockade och sparkade bakut, man kunde galoppera och mitt i allt tvärvände han, han slet iprincip tyglarna ur händerna på en och stack, han stegrade och gick på bakbenen osv. Men han fick aldrig av mig, var inte ens nära att åka av han någon av alla gånger jag ridit han, balans har jag gott om och det var som att åka karusell uppe på hans rygg när han hoppade runt. I början när jag red han var han jätte stel, som ett järnspett men tidsnog övergick han till en riktigt fin ponny som slutade upp med dumheterna när han insåg vad som var rätt och fel.

Red även lektion en gång i veckan för Linda på den tiden och en gång skulle jag rida Haid då ingen från grupperna tidigare ville utmana honom i mörkret, det var en regning höstkväll och det blåste var riktigt äckligt väder. Under den träningen kom han på att man kunde stå på bakbenen och gå runt på dom, hel lajbans när dressyren blev tråkig! Barnen ur tidigare gruppen satt med stora ögon på läktaren medan jag satt och smålog uppe på hans rygg, inte direkt så jag blev skrämd av att höjas några centimeter i luften? När han väl slutade dumma sig vart han fin igen.

Hoppa med han fick jag oxå äran att göra, och vi hoppade under en träning upp till 90cm på vissa hinder av en bana och på en b-ponny är det LA höjd.
Han såldes i December -07 från ridskolan, tror till och med det var dagen innan julafton.