Josefin Strömberg

Eftersom jag fått en del nya läsare har jag på samma gång fått en fråga om jag inte kan berätta lite om Shikira. Och visst kan jag det, ni som redan läst det förr kan ju låta bli att läsa om ni nu känner för det.

Shikira som hon heter är ett flugskimmel sto, F- 97 vilket gör henne till 14 år. Enligt veterinär och hovslagare kan hon vara något år yngre. Hon är en d-ponny och är 146cm hög, men känns som en storhäst att rida och är mer "storhästformat" än "ponnyformat". Hon bär upp långa ryttare bra, vilket är tur eftersom jag är 173cm lång.
Vi köpte Shikira från en ridskola i Pajala sommaren -07, till och med Fredag den 13:e.
På tornedalens ryttarförening stod hon, men eftersom hon inte passade in i verksamheten då hon är en väldigt speciell ponny att rida och det inte var många som vågade rida henne så var hon till salu.
Därför hade hon tappar väldigt mycket muskler och var rätt mager när vi köpte henne, så det är en stor del till varför jag inte tävlat henne mer än någon klubbtävling. Jag har helt enkelt velat ge henne tid att succesivt muskla upp sig så hon orkar, jag har ingen brådska att stressa ut på tävlingsbanorna utan ger hellre hästen en ärlig chans att få muskla upp sig och hitta tillbaks till normal hull.
Innan dom dom i Pajala köpte henne stod hon nere i södra Sverige på ett försäljningsstall som heter stall2000.
Där har jag fått mail ifrån av en som red henne under tiden hon stod där och under den tiden kunde min ponny de ena och det andra. Hon gjorde öppnor, slutor och skänkelvikningar i trav, galoppombyten och en hel del smått och gott. Hon är även tävlad pay and jump upp till LB, men är hoppad 130cm med.
Fick även veta att hon under en terrängträning vart så sammarbetsvillig att hon hade satsat och tänkt hoppa ut från banan som hade ett staket som låg på 145cm, knas ponny! :)
Innan hon kom till Sverige stod hon i Danmark (kan ses på hennes vaccinationsintyg) så hon är alltså en dansk import. Jag och mamma har disskuterat och funderat vad hon kan vara korsad mellan, och mamma sa att hon kan troligtvis nästan vara ett rent fullblod som hållt ponnymått. Och annars är det till stor sannolighet 75% fullblod i henne. Shikira är en väldigt speciell ponny, hon låter inte vem som helst hoppa upp på ryggen och tro att dom ska kunna rida henne så hon går som när jag sitter på. Det syns när ryttaren inte hör hemma på henne, då får dom henne helt enkelt inte att gå i närheten av det jag kan.
Hon är väldigt pigg och het, speciellt när man hoppar! Därför hoppar jag henne alltid med martingal, och med ett rakt bett med D-ringar. Jag skulle inte betsla upp henne för att tro att hon blir lugnare, för hon blir bara tvärtom. Ju skarpare bett, ju hispigare blir hon. Har prövat rida henne med pessoa i början när jag hade köpt henne.
Även om jag inte gillar bettet, men för att se om hon vart lugnare. Men hon bara frös fast i backen och när hon väl gick så var hon bara värre än med ett vanligt tränsbett.
Idag ser hon inte ut som samma ponny som jag köpte, nu är hon ett riktigt muskelpaket jämfört med då.
Hon har fått en riktigt fin halsmuskel, och tacken är halsförlängaren som jag hade på henne vid iprincip varje ridpass från sommaren -07 till våren -09. Och stor betydelse är också all hjälp jag fått från mamma och all tid jag lagt ner på arbetet. Nu kan hon nog jämföras med den ponnyn hon måste vart när hon stod i södra Sverige. För idag ligger hon nog på LA dressyrmässigt. Övning ger resultat.
Vi har på träning hemma hoppat upp till 100-110cm på enstaka hinder, har även tränat att hoppa ganska mycket titthinder så som grind, mur, vattenmatta, hus, svartmur med knallrosa, neongula, och limegröna prickar.
Har även hoppat någon litet cleraound med henne felfritt, bara för att få lite rutin och träna på att rida henne på andra ställen än hemma. Resultaten spelar i mina ögon ingen roll, det är inte dom som avgör hur duktig man är som ryttare. Bra resultat är en bonus, men det är känslan och samspelet mellan häst och ryttare som räknas.
Jag bryr mig inte om folk som säger "kom igen nu, är din häst så bra vill vi ju se er ute på tävlingsbanorna!"
Vad andra tycker negativt om min häst existerar inte i min värld, avundsjuk brukar det ju kallas.
Och för den delen är hon ju min häst, jag köpte henne inte för att andr skulle uppskatta henne - utan för att jag själv älskar min lilla kompis.
Är det något jag glömt berätta om henne får ni väll lämna en kommentar, men kom ihåg att läsa reglerna för vad som gäller för att kommentera på min blogg. Dom står ovanför kommentarsrutan och jag godkänner alla kommentarer innan dom publiceras, just so you know.