Josefin Strömberg

Ni vet låten Kelly Clarkson – Mr. Know It All? Vissa meningar ur den stämmer in riktigt bra på vad jag känner när jag läser anonyma kommentarer från folk uppenbarligen är för feg för att visa sitt riktiga jag.

Mrs bring me down
Well ya like to bring me down don't ya
But I ain't laying down
I ain't going down
Nobody gonna make a fool out of me
You should know that I lead not follow


Såg att TeamSL Linn hade gjort ett liknande inlägg, och det fick mig att inte kunna motstå det här, för det är så  sant. Jag förstår verkligen inte hur man kan sitta bakom en dataskärm, skriva anonyma kommentarer och försöka trycka ner någon annan. Skulle du gjort likadant öga mot öga med mig? Nej, jag tänkte väl det. Oftast låter jag det bara rinna av mig som vatten, tar det med ett leende på läpparna hur elakt menat kommentarerna egentligen är om man kan läsa mellan raderna. Men ibland skulle jag verkligen vilja kasta ur mig någon kaxig kommentar tillbaks, men det är precis vad dom som kommenterat är ute efter. Jag säger inte att jag tål allt, för det gör jag inte, det gör ingen. Men det är stor skillnad på att bara låta avundsjuka kommentarer rinna av eller faktiskt ha god lust att ge en kaxigt svar tillbaks när folk skriver saker med elakt syfte bakom det hela när dom inte ens vet vad dom pratar om. Inte för att jag tar illa upp av dom på det sättet, det stör mig bara att dom aldrig verkar inse hur omogna dom är, hur illa dom beter sig och att dom uppför sig som.. som jag vet inte vad, extremt barnsligt är det då.

Sen är det roliga att det alltid är samma ip:nummer jag får sådana kommentarer ifrån, kommentarer som "fyfan vad ful Kira är!" "Vem tror du dig vara? Seriöst, sluta skryt!" Osv. Jag kommer inte ändra på mig för att kanske.. 3-4 stycken av mina över hundra vardagliga läsare kommenterar skit och stör sig på mig medans dom andra kommentarerna jag får är från personer som är hur trevliga som helst. Ni är ju uppenbart rätt osäker på Er själv och behöver få försöka kasta skit på någon annan för att känna att ni duger. Blir man tuffare, tror man sig vara något eller är det så man gör när ens eget självförtroende brister? Tror man sig få mer självförtroende för att man är otrevlig mot någon annan? HÄR kan vi börja snacka om att börja växa upp. Är man minst 17år gammal som ni är kanske ni ska börja fundera på vad folk får för uppfattning om Er? Vissa av Er är till och med 18. Vad får ni ut av att säga att min häst är "ful"? Vad förväntar ni Er tillbaks? Vad vill ni åstadkomma med kommentaren? Att jag ska ta så illa upp och börja tro på Er och säljer henne? Nej seriöst, väx upp. And just let it go.

Ibland skulle jag vilja kunna låna ut mitt självförtroende till sådana som faktiskt tar illa upp av "anonyma" bloggkommentarer. Men att tänka "vad får den som kommenterade ut av det här?" Tro mig, de fungerar. Det finns faktiskt inga rimliga orsaker till dom "elaka" kommentarerna jag får, eftersom jag vet precis vilka personer det är och hur dom beter sig när dom inte sitter bakom en dator. Vända bort blicken och se ut som att man vill försvinna är populärt, inte lika tuff när man inte kan gömma sig bakom datorn och låtsas vara Mrs. Anonym.
Så allvarligt talat, när ska ni växa upp och inse att ni inte kommer få ut något av det här? Mer än att göra  att min blogg klättrar på blogglistorna. Det kan jag ju i alla fall tacka för, ju fler kommentarer, desto högre.



You can hate but never break me, this is what I'm made of.