Världens finaste♥
With you I am strong
I feel ten feet tall
If things go wrong you´re there to break my fall
I want you to know, in my eyes you´re a hero
And I can´t imagine a life without
And if tomorrow never comes, I´ll thank you for today
It´s not our last name, not the blood in our veins
That makes us soulmates
The love we share makes us the same.♥
1 bild från varje år
Vintern 07/08
Jag kunde inte rida min ponny om hon inte gick med hjälptyglar,
då gick hon som en giraff hela passet eftersom hon inte orkade
bära sig själv i form. Hon kunde inte fatta galopp rent, utan fattade
ofta fel i vänster varvet. Jag var fortfarande rädd att hoppa henne
eftersom det gick så fort så att det var hon som bestämde farten och
inte jag. Sen att hon överhoppade sig enormt gjorde ju inte saken bättre.
Våren 08
Jag red henne fortfarande alltid med hjälptyglar så hon skulle få chansen
att lättare hitta en någorlunda form och orka jobba kvar i den. Så hon tids
nog skulle musklat upp sig. Jag var ännu lite feg när de gällde hoppningen,
för det gick fortfarande lika fort (om inte fortare) och hon bestämde nog
mer än vad jag gjorde. Sen under våren innan en hoppträning skulle jag
byta stigläder på min sadel, och jag fick inte fast dom hur jag än gjorde.
När jag väl fick fast dom var jag på måttligt bra humör, så redan då tänkte
jag "nu jävlar, vi ska slå höjdrekord idag!" Och Kira var som vanligt het,
men hoppade bra! Så när bommarna låg på 70cm bad jag mamma höja.
Hon tyckt jag skulle hoppa högre nästa pass, men det tyckte inte jag som sa
"men nu törs jag ju, HÖJ!" och visst, bommarna låg på 90cm.
Vet någon som var sjukt glad efter den träningen! ;D
Sommar 09
Jag hade min tuffa period när jag knappt orkade rida, mitt blodsocker
låg inte stabilt och jag fick må skit hela sommaren. Vill inte ens tänka på det,
för så dåligt som jag mådde hela de sommarlovet är det värsta jag vart med om, usch!
På bilden hade mamma iprincip tvingat mig upp på Kira, jag ville inte ens skritta henne
eftersom det kändes som att allting snurrade och gungade. Och jag lovar, där jag satt kände
jag mig döende. Haha, men det var inte minsta kul att må så!
Men Kira var fin, hon hade börjat orka bära sig utan att ha hjälptyglar.
Ler alltid när jag ser bilden, jag ser så liten ut. :)
Höst 2010
Bommarna låg uppe på 1meter på det passet, och något lite högre om jag minns rätt.
Jag minns att hon var het, och lekte rädd för ALLT under det passet.
Ju mer hon höll på att busa och studdsa, ju mer skrattade jag åt henne.
Riktigt fin hade hon blivit, så sjukt nöjd över henne den där dagen!
Vinter 10/11
Den här bilden är ju bara för någon vecka sen, riktigt fin var hon även då!
Het, lekte rädd för de mesta och busade och hade sig när hon fick rääza på
en långsträcka. Nu kan hon iaf gå i form utan hjälptyglar, men har alltid martingal
på henne när jag rider ut eller hoppar eftersom hon blir så het.
Idag kan hon allt jag någonsin kunnat drömma om att hon ska kunna, all tid och arbete
jag lagt ner på henne är hon verkligen värd. Jag värdesätter henne högt! <3
Ponny som studdsar och står på bakbenen
Trotsade dom där -24 graderna som stalltermometern visade och hoppade upp en sväng på Kira barbacka. Och dra nu så fy inni helv'tes kallt det var!! Trodde jag skulle frysa ihjäl, för att inte tala om hur mina kinder kändes bara efter 5 minuter ute!
Syster min var ute med Carisma och longerade henne och hon hade vart ute längre än mig, så när dom skulle in tänkte jag rida Kira ett tag på gården istället för bak på ridbanan. Men det hade Kira själv inte alls lust att vara med på, så hon började studdsa och resa på sig. Har någon som läser det här sett ponnyakuten kan ni nästan jämföra henne med Lizas ponny Star. Kanske nu inte riktigt så "illa", men när hon väl börjar tjura så är hon ungefär så (igår var hon då så). Hade iaf ingen som helst lust att börja disskutera det i -24 och eftersom hon bara studdsade, fnös och reste på sig och jag satt som en isbit uppe på henne tyckte jag att vi lika gärna kunde gå in, lite dumt kanske att avsluta då men hade vi börjat disskutera det hade jag säkerligen fått sitta där minst 15min innan hon gått någorlunda. Genrös ponny som jag har gav hon mig världens smäll med huvudet i min högra kind när jag hoppat av och hon studdsade upp och ner på sidan om. Och det var ju sådär små mysig smärta ;)
Kan inte påstå att jag är nöjd över passet, haha men det skyller jag på kylan!
Write it on the sky love
Har lite bilder från igår när jag red Kira, så snör in några här under :)
Hon var iaf jätte fin, och het! Haha, inte för att jag förväntat mig ngt annat heller för hon brukar bli det när hon får galoppera på lång raksträcka :)
Och ifall någon undrar vad hon/jag har för utrustning på oss,
brukar få den frågan. Så skriver jag det här under.
Kiras utrustning;
- Henri de rivel fletcher hoppsadel
- Horse saver gelépadd
- Special skuren sadelgjord med liten magplatta (ink. horse saver sadelgjords ludd)
- HS sprenger stigbyglar
- Hansbo schabrak
- Skrittäcke, ingen aning om namnet.
- Senskydd som jag glömt namnet på, typ protector
- Benlindor som jag absolut inte har ngn aning om namnet på
- Claridge house pullarträns
- Claridge house brösta/martingal
Min utrustning;
- Pikeur (Lugana) ridbyxor
- Mountain horse crew jacket
- Tretorn Advance ridstövlar
- Lamicell transformer hjälm
- Lovikavantar! :D
♥
Drar gårdagens ridpass nu istället!
Dressyrade henne barbacka på banan, skritt och travjobb. Väldigt sammarbetsvillig, väldigt mjuk i munnen.
Bytt träns från pullartränset (som jag för ovanlighetens skull haft på henne väldigt ofta.) till hennes achenträns med smal nosgrimma, där på satt även hennes raka äppelbett.
Avslutade travjobbet när hon blev lång-låg. Blev ett lite lugnare pass, bara ut och röra på sig lite.
Hoppade av och tricktränade henne litet, påbörjade samt ett litet "ponnyakuten projekt" med henne.
Och vad är det då? Eftersom jag känner min ponny så pass bra vet jag att vi kan lösa det "problemet" själv, bara vi tar det lugnt och tar tid på oss. Hon är nämligen inget fan av spön, så fort man håller i ett spö och sitter på henne blir hon så nervös och het och har svårt att koncentrera sig på arbetet. Dock brukar jag inte rida med spö på banan, bara om jag rider ut och då med ett kort hoppspö. Men ibland skulle jag uppskatta att kunna ha ett spö då man gör sidvärtsrörelser, istället för att rida med sporrar. Bara för att kunna förtydliga hjälperna lite.
Började iaf med att stå på backen och hålla i hennes tyglar med höger handen, spöet i vänster handen (dvs. bort från henne.) Det är inte så att hon är rädd för spön på backen. Hoppade sen upp med spöet, med ett dressyrspö.
I början var hon precis så som jag väntat henne, rätt het och nervös. Efter att jag suttit och petat på henne med handen på halsen och pratat lite lugnande till henne så började hon sakta men säkert lugna ner sig och efter 5-7min var hon lugn, avslappnad och gick lång-låg. Fast jag satt med ett dressyrspö på henne.
Så hoppade av och avslutade hela passet då, för det var alldeles nog att åstadkomma första gången på väääääldigt länge jag ens försökt sitta med spö på henne.
Duktig var hon iaf, och jag är jätte nöjd över gårdagens pass! :)
Gårdagens ridpass
Orkade inte blogga igår kväll när jag kom hem från stallet, så ni får läsa om gårdagens ridpass nu istället.
Klockan var nog runt 17.30 när jag kom till stallet igår och då gick jag och borstade henne, gjorde till och med en inbakad fläta i svansen. Haha, dock lite tidsfördriv då jag väntade på syster min som inte ännu hunnit komma dit och jag tänkte vara snäll och vänta så hon kunde komma ut med Carisma hann hänga med ut.
Hon verkar gilla Carisma, för hon lånar henne för det mesta. Därför jag knappt skriver något om henne, inte för jag klagar att hon rider henne nu när det är vinter och mörkt. Jag är lika trött när jag ridit Kira på kvällen, det är ju en sak att motionera den ena pållen på morgonen och så nästa efter middagen. Så att hon motionerar henne känns bara bra :)
Blev mkt volt arb. igår, tempoväxlingar, ökningar och galoppfattningar. Kan då inte säga annat änn att hon är ett riktigt ess på ökningar i trav! Hon är så otroligt läcker när man rider det och sedan har någon som fotat så man själv kunnat se henne, och inte bara känna uppifrån hennes rygg. :)
Lite kortslutning i henne när vi skulle galoppera och hon blev lite väl het, då studdsar hon bara upp och ner eller backar. Och då är det ingen idé att ens försöka be henne fatta ny galopp, då är det bara att vara lugn och länga på tyglarna och försöka få henne lugn igen. När vi fick till det kände man verkligen att man satt på ett muskelpaket, haha fast hon vart riktigt läcker!
Travade även över några cavaletti som låg på ena voltspåret, även det flöt på bra och jag känner att dressyrarbetet verkligen lönat sig för nu lyssnar hon mycket bättre på mig när jag ber henne ta det lugnt innan bommarna än vad hon gjorde förra våren. Dock red jag henne alltid på ett vanligt tränsbett med D-ringar förra våren när vi hoppade eller hade bommar ute. Nu har jag, oavsett om jag hoppar eller rider dressyr ett rakt bett med D-ringar. På något sätt uppfattar jag henne som att hon inte gillar bett som är "delade" , hon går mycket bättre på raka bett.
Avslutade passet när hon blev lång-låg och travade lugnt fast jag satt med långa tyglar. Är iaf jätte nöjd över gårdagens ridpass, hon var så fin min lilla sagoponny! :) <3
Drömde även inatt att jag sålde henne, eller.. jag sålde henne inte, men någon annan. Minns iaf att jag absolut inte ville att hon skulle säljas, jag ville ha tillbaks henne som min innan hon ens hade åkt.
Och även fast det där bara var en dröm, så tycker jag det där var ett ganska bra "bevis" på att jag absolut inte skulle kunna sälja henne, hon betyder alldeles för mycket för mig och är inte utbytbar, jag älskar henne.
Tjurig ponny!
Började med att skritta och trava henne lite och inte använda tyglarna, bara vikthjälperna.
Travade henne sen på en stor volt och hon var aningen het och stark, ville helst bara springa.
Så blev mycket jobb på den biten, och när det inte passade damen gjorde hon allt för att slippa. Hon var en riktigt tjurig bitch stundvis! Studdsade framåt och uppåt, försökte sticka, galopperade på stället, sparkade bakut och gjorde allt för att slippa arbeta. Sen när vi disskuterat de hela ett tag så blev hon jätte fin, dock satt jag bara och skrattade när hon höll på med sina konster. Sitter seriöst lika stadigt utan sadel som med, ganska grymt!
Sen när vi travade blev det helt plötsligt mörkt på ridbanan och båda lyserna slocknade, samt lyset i stallet. Så det var ju ganska mörk, men lika glatt för det travade Kira på i mörkret och brydde sig inte om att lamporna mitt i allt slocknade. Sen när dom började lysa igen började hon busa, med att hoppa framåt, uppåt och sen bocka. Haha, hon är för söt när hon håller på sådär.
Fick henne iaf lång-låg i formen och hon blev helt underbar så avslutade ridpasset när det gick som bäst.
Carisma fick vila, blev bara en borst för henne :)
Barbacka dressyr & monster i mörker
Började med att skritta henne barbacka på gården men bad mamma släppa in oss på ridbanan så jag kunde trava henne där då det var så mörkt på gården.
Hon var iaf jätte mysig, het var hon oxå men förvånande lätt att lugna ner idag. Även med hon blev det travjobb på volt med lite övergångar. Sen helt plötsligt tvärnitar hon, och jag ser något stort, svart komma springande i mörkret. Första tanken var ett rådjur, för det finns det gott om i stallet (när jag gick ut med Carisma stod det 5-6st i en av hagarna.) Men det var för stor för att vara ett rådjur, så jag tänkte att det var en älg. Men älgar brukar ju inte ha täcken på sig, så när allt börjat klarna lite var det Walle som kom skenande i mörkret.
Tror seriöst inte det kan finnas ärligare ponny än Kira, för när han dök upp bakom en vägg i mörkret bara tvärnitade hon och stod där tills jag hoppat av. Sen, när jag stod på backen började hon fnysa och dansa på stället. Haha, riktigt snygg var hon då när hon blåste upp sig och dansade runt brevid mig.
När Walle var fångad hoppade jag upp igen, på en ännu hetare och studdsande ponny än tidigare. Men det tog mig ca. 1 varv innan jag fått henne någorlunda lugn igen, så då skrittade vi av och avslutade passet för hade ändå ridit i ca. 40min. För övrigt var hon jätte fin! :)
Känner mig riktigt flitig som först red Carisma i 40min och sen bara gick in och bytte häst och red Kira i 40min.
Men jag var ju ridsugen, och dressyrträning x2 känns såhär i efterhand riktigt skönt, behövde verkligen rida för båda har stått hela helgen då det vart så dåligt väder (Lördag: -30, Söndag: Snöstorm)
Ska gå och käka nu och sen dejta kuddarna, är faktiskt trött. Vilket jag inte brukar vara på kvällarna, brukar somna typ 23.30-00,30 på veckodagar. Men det brukar kännas på mornarna, så godnatt! :)
Dressyrträning
Kom hem från stallet för någe tag sen och har precis duschat och ska strax gå och käka.
Blev ett dressyrpass med Kira, i dressyrsadel och med tretorn stövlarna ;)
Var inspirerad att dressyra redan innan jag hade käkat middag och när jag kom till stallet plockade jag fram utrustning så allt skulle matcha, svart dressyrschabrak med silverkant och "Shikira" broderat i silver, ett svängt pannband med massa swarovskistenar, röda benlindor (bara för att dom är så sjukt fina att matcha till svart)
Svart dressyrsadel, svart "dressyrträns" med vita dekorer på nosgrimman, tidemantygel, svarta sprenger stigbyglar och det kan nog ha vart allt? Nä, btw så hade hon ett svart skrittäcke på sig ;)
Min utrustning då? Mörkgrå helskodda Pikeur ridbyxor, svarta tretorn, svart hjälm (haha, hade tagit fram min lamicell i silver/svart) men av gammal vana tog jag den andra svarta ;) En mörkgrön/vit jacka.
Tillbaks till dressyren då, jag kan bara säga att min ponny är underbar! Hon jobbade på riktigt fint.
Red med mkt vikthjälper och det är ngt min ponny är ett ess på, bhr knappt ta i tyglarna.
Red henne på en stor volt i alla gångarter, i galoppen var hon väldans fin för att det var 2a gången efter hennes vila som jag galopperade henne. Hon kunde ta de chill och samla upp sig (hade tidemantygel på henne för att hon lättare skulle orka hålla formen i galoppen eftersom det var 2a gången vi galopperade efter vilan.), men i slutet när det började bli jobbigt och jag krävde lite av henne blev det en del bus, man kan ju alltid pröva spraka bakut och se vad som händer ;)
Men i övrigt, hon var jättefin och jag är riktigt nöjd! :)
♥
Jag har världens underbaraste ponny, tänkte bara tala om de. ♥
Shikira ♥
Charmigt att hon tuggar hö på bilden, men hon är finast ändå. :')
Eftersom det är den 1/01-2011 idag borde väl min ponny klassas som 14 åring, eftersom hon är Dansk Import (reg. Svensk Ridponny).
Dock, både enligt veterinär och hovslagare borde hon vara yngre. Och det är ju inget minus, men jag älskar henne precis som hon är! :) <3
Grattis älskade ponny! ♥