Oh darling, I wish you were here

..Och när vi lika var i Piteå, hade jag då inte följt med hem igen om vi inte hade vart och hälsat på min älskling! :')

Har nästan studdsat i bilen på väg till Piteå av lycka av att få träffa Quda igen, så glad var jag!!! :')
Det var nästan 3år sedan jag sett henne sist, fått pussa hennes mule och andas in hennes doft.
Och många kanske tänker "men det är ju bara en häst, snälla nån.."
Men hon är så oerhört mycket mer än "bara en häst" hon var min bästa kompis! :')
Så när jag hoppade ur bilen, lät blicken glida över alla hagarna för att hitta hennes hage och sedan hittat det jag letade, då lovar jag att mitt leende var upp till ögonen och jag iprincip sprang till hagen, och kramade henne :')

Är helt obeskrivligt hur jag saknat denna ponny, jag kan inte ens beskriva saknaden med ord för den är för stor.
Att få se henne, pussa hennes mule och andas in hennes doft är det underbaraste jag gjort på länge!
Men sammtidigt veta att du bara har några minuter på dig att få uppleva den känslan och sedan måsta släppa det underbara med blicken, sätta dig i bilen och åka hem igen är inte det lättaste kan jag lova.
Gråten brände bakom ögonen, det gjorde ont att tänka att jag var tvungen att åka hem igen och lämna Quda kvar.
För det känns än idag som att jag bara lånat ut henne på foder, att hon någon dag ska komma hem igen.. men tyvärr är det inte så.

Men efter många, många pussar, många andetag av hennes doft och bilder av henne var jag tvungen att säga hejdå. Ge henne en sista puss och dra ett sista andetag av hennes doft för att sedan vända ryggen mot, släppa henne med blicken och åka hem.
Det är det svåraste jag gjort på länge! Av någon konstig anledning trillade det inga tårar då, kanske för att jag blivit rätt bra på att dölja smärtan av en saknad med ett leende på läpparna?
Men nu, såhär några timmar efter när jag ser bilden, har på musik och tänker så rinner det tårar längst med kinderna. Och det är hon värd, Quda om någon är värd tårarna för hon är underbar! <3

Jag älskar den ponnyn mer än ord kan beskriva, efter allt hon lärt mig och hjälpt mig med.
Det är ingen idé att jag ens försöker beskriva hur mycket jag älskar henne med ord. För det är omöjligt!

Fast hon verkade ha det bra, hon såg ut att må jätte bra och det glädjer mig.
Att veta att min älskade mår bra och ha det bra, är en stor lättnad!
Och familjen som äger henne nu har hittat en super ponny! :)

Jag kan inte mer än säga att hon är underbar, en av världens bästa, en riktigt, riktigt bra kompis.
Och tyck jag är dum om jag säger att ponnyn var min bästa kompis, för det är inget jag bryr mig om.
Det skulle jag ta med ett äkta leende på läpparna, för jag har hellre en underbar ponny som bästa vän än "vänner" som sviker eller pratar skit bakom ryggen på en. För dom är inte värd någonting, dom kan man inte kalla vänner.
Men Quda lever helt enkelt upp till namnet "bästa vän" för det är precis vad hon är! :') <3

I'll forget the world that I knew
But I swear I won't forget you
Oh, if my voice could reach
Back through the past
I'd whisper in your ear
Oh darling, I wish you were here

Jag älskar dig vännen! <3













Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback