Josefin Strömberg

Kom precis hem från stallet efter att ha släppt ut alla pållar, mockat och packat höpåsar. Ska strax göra mig iordning och sen äta lunch och kanske ta Hööks turen idag istället. Kan även tillägga att jag inte kommer blogga under helgen då jag inte kommer ha något internet då jag lånat min morbrors medan han vart och jobbat men ska lämna tillbaks det idag. Så bloggar jag kommer jag mobilblogga. Mitt nya usb-modem är iaf påväg från Telia, sweet!

Ska käka middag alldeles strax och sen åka till stallet för att ta in alla pållar, sen om underlaget tillåter ska jag dressyra lite med Kira. Annars ska jag åteminstone borsta henne, ev. klippa manen (rycka är fult, föredrar att klippa) och fota henne. Kom på att jag har ett sprillans nytt swarovskipannband som ligger i byrålådan som jag köpte på mässan när det var Stockholm horse show. Nä, nu måste jag byta om till ridkläder.

Om jag, mirakulöst skulle vinna 100.000:- eller mer idag ska jag, utan tvekan, köpa den här hästen. Osedd, oprövad - jag skulle chansa. För den där, jag lovar att den skulle sopa dressyrbanorna med lite mer träning! Skulle nästan kunna byta ut Kira mot den, men bara nästan..

Kom hem från stallet för en liten stund sen och ska alldeles strax duscha och göra mig iordning, samt äta lunch innan jag sen ev. ska åka på Hööks en sväng. Skulle vara behövligt att kolla om dom fått in något kul, eller rear något då jag inte vart dit på rätt länge. Sitter även och smider ihop lite planer, skulle vara grymt om det gick att genomföra. Både för mig, och för Er läsare som håller på med hästar och ridsport. But, it's a long litigation in that case. Får helt enkelt se vart planerna landar, om det är möjligt och vad för sponsorer jag ev. kan få på kroken. Det är rätt otroligt, tänk att 17-åriga lilla Josefin blir sponsrad av olika företag för att skapa sig ett större namn inom bloggvärlden. Jag är otroligt tacksam och älskar de företag som ser en potential i mig, är villiga att hjälpa mig och utveckla mina drömmar. Det är riktigt, riktigt ballt!

Sitter vid köksbordet och har precis ätit frukost, ska bara dra på mig stallkläder och åka till stallet och släppa ut hästarna och fixa alla stallsysslor. Up, up and away!

Kom hem för ungefär 3Omin sen då jag vart med min syster och gett hästarna kvällsmat, samt hämtat ut en tidig födelsedagspresent till mig. Tack storasyster! Nu ska jag bädda sängen, käka kvällsmat och sen dejta kuddarna. Trots allt en dag imorgon också, och jag är ännu hästskötare så har 5 boxar att mocka och många, många höpåsar och kilo hö som ska packas. Men jag klagar inte, skulle kunna jobba som hästskötare om jag fick göra det i Södra Sverige och lite mer "proffisionelt". Gärna som unghästutbildare, det skulle vara riktigt, riktigt ballt! Jag vill ha en ponny/häst att utbilda och jobba med, känns som att jag och Kira står rätt still. Imorgon ska jag försöka bli miljonär, och blir jag det, då ska jag köpa en till häst. Ingen tvekan om saken. Godnatt!

Jag kollar lägenheter dagligen, funderar och försöker komma fram till vad jag vill. Jag vet ju vad jag vill.
Sedan några dagar tillbaks har jag fått Umeåabstinens x1000, sådan Umeåabstinens som jag hade i höstas när allt jag ville var att flytta dit. Förstår inte ens idag, fast det gått flera månader sedan jag höll brevet i handen och det stod att jag var antagen till John Bauer gymnasiet, samhälls hälsa och idrott. Varför jag inte tackade ja, tog mitt pick och pack och drog. Det är konstigt, varje gång jag vart till Umeå har det känts mer "hemma" än vad det gör är när jag är på hemmaplan. Jag älskar Umeå, ingen tvekan om saken. Varje gång jag sett en kustbuss där det står "UMEÅ" känner jag hur mycket jag ångrar att jag inte flyttade dit i höstas. Vad fan funderar jag på? Umeå har mer att erbjuda mig än vad Kalix har.

Om man ska krascha ska man, göra det riktigt snyggt.
Jag vill kunna stå på egna ben, lita på mig själv och våga släppa taget bara för att jag är rädd. Rädd för att göra fel. Jag vet att jag är fruktansvärt tuff om jag måste, det har jag bevisat för mig själv förr. Inte en dag, inte två, för de där dagarna räknades snabbt ihop till år. När den enda du kan lita på är dig själv, även om du är så rädd att du inte ens litar på dig själv fullt ut. Umeå kan erbjuda mig så mycket mer än Kalix kan, jag gillar inte ens att bo här. Jag har velat flytta till Umeå sen jag var där för första gången 2010. Jag var fast, totalt förälskad. Om det så är tufft, jobbigt, obehagligt eller läskigt så tänker jag lära mig att stå på egna ben. Lita på mig själv, att jag faktiskt är nog tuff att klara av det. Ge mig en lägenhet i Umeå och jag packar och drar, utan tvekan.

Har äntligen fixat Spotify premium igen, förstår inte hur folk överlever utan det. Jag går med hörlurar ipluggade i öronen iprincip hela tiden. När jag är på väg till skolan, när jag är på skolan, när jag är i stallet, när jag rider, när jag sitter vid datorn etc.

Märkte just att jag inte tål den här låten, inte så att jag tycker den är dålig, för den är riktigt bra. Men det var ungefär som när jag hört introt av eskobar - Someone new eller Snow patrol - Chasing cars, dvs. jag börjar gråta på direkten om det verkligen inte är en situation jag inte får gråta i. Det är helt sjukt, det är inte en engångshändelse heller utan det händer varje gång.

Lägg märke till datumet, idag är det prick en månad tills jag fyller 18! Och ja, jag räknar dagar.. haha. Känner mig som en 7 åring, ungefär..

 

 

Har senaste tiden hållt lite koll på vad för storhästar det kommer ut på hästnet, för trots allt så är jag ju 174cm lång och rider en ponny som är 146cm (som tur nog bär upp långa ryttare väldigt bra!) Hittade just en häst som jag fastnade för bara av att se bilden, en treåring som kroppsmässigt ser ut att kunna bli en riktigt, riktigt grym hopphäst. Speciellt dyr var han/hon inte heller, kostar inte mer än vad jag skulle få för Kira.

 

Tror det skulle kunna bli en riktigt grym tävlingshäst av den om man bara gav sig tid att jobba upp den succesivt eftersom den inte är inriden, dvs. inte stressa fram den utan ge den en ordentlig grundutbildning. Speciellt när det kommer till hoppningen, massa markarbete och studds för det straffar sig om man inte gör ett bra grundjobb inom hoppningen. Det märks på Kira, hon fick inte en bra hoppgrund när hon utbildades på försäljningstallet när hon kom från Danmark eftersom jag fått lägga otroligt mycket tid på markarbete, fem och en halvan, klockan osv för att träna avstånd med henne. Hon kräver sin ryttare inom hoppningen, tvekar ryttaren hoppar hon inte. Lättar du av i handen för tidigt innan hindren hoppar hon av, du ska kunna veta exakt när du ska lätta i handen. Därför jag inte hoppat nå "större" hinder med henne, för där sviker hennes grundjobb. Pratade med mamma om det för någon dag sedan men kom fram till att mig gör det egentligen inget eftersom jag lika är för gammal för att tävla henne som ponny och sen är hon ju rätt liten. Men det är synd, för hade hon fått ett bra grundjobb när hon utbildades i Södra Sverige hade hon kunnat gå väldigt höga klasser inom hoppningen då hon har enorm kapacitet.

 

Men som sagt, den där hästen jag hittat på hästnet skulle jag verkligen vilja lägga fingrarna på. Tror det är en riktig oslipad diamant som skulle kunna gå väldigt höga klasser. Det gäller att våga, inte vara som folket som köper en dyr tävlinghäst/ponny och sedan märks det inte ens på resultaten. Är mycket mer imponerad av det som utbildat sin häst/ponny och sedan når framgång, det är imponerande!

 

Kom precis hem från stallet, var faktiskt inte så jobbigt som jag intalat mig själv att det skulle vara trots att det kändes som att jag hade en drös hästar att ta hand om. Om någon undrar vad det är för hästar så är det två Svenska ridponnyer och två halvblod, är det ena halvblodet jag är smått förälskad i. Ja, sen är den ena ridponnyn så sjukt läcker och charmig. Men kan man vara annat än läcker om man är efter Power Boy RP 112?

Scandic i Stockholm.

Skulle vara välbehövligt att krypa ner under täcket och sova eftersom jag ska upp cirkus 07,15 imrn för att sedan fara till stallet och ta hand om 5 hästar, dvs. mocka fem boxar, fylla äckligt många höpåsar ( 32 st om jag räknat rätt, och jag som brukar vara less efter 6..) Fast får se det från den ljusa sidan, får "lön" för att ta hand om dom också så det är lönande. Sen är jag förälskad i en av hästarna, en storhäst. Så får pussa lite extra på den under veckan. Ska bara se klart det som återstår av Big Brother och sen sova. Godnatt på Er! :)

De senaste veckorna när jag ska ta in Kira från hagen har hon uppförst sig som en drake, fnyser, spänner upp sig och det känns som att hon blir cirkus 160cm hög, studdsar upp och ner, i sidleds, kickar osv. Så det har antingen slutat med att jag lämnat över henne till min mor och då går hon som en hundvalp. Så de senaste gångerna när jag kommit ner till hagen har jag sagt "hej draken!" och idag när jag skulle hämta in henne sa jag åt mamma att om hon inte skärper sig ska jag döpa om henne, till Draco. Haha. Draco betyder Dragon, vilket i sig betyder drake så det skulle ju passa riktigt, riktigt bra ;)

Amandus Allstadius

Så skön kille! Bjuder på sig själv och verkar verkligen vara sig själv. Behöver jag ens säga mer? Han är grym! Sen har han riktigt fränt namn, både för och efternamnet!



Camilla Jacobsen

Trodde aldrig från första början att hon skulle vara så "lugn" som hon är, har aldrig sett henne i någon större diskution. Hon har skit frän dialekt, lever ett skit ballt liv i Stockholm och Dubai (dit jag för övrigt velat åka i ett år) är blond och smart. Fräck brud!



Annica Englund

Hon verkar vara sig själv hela tiden, låter ingen trampa ner på henne utan spelar sina kort rätt bra. "Det är utsidan som räknas" ja, i vissa fall märks även det och jag kan tillägga att jag är avundsjuk på hennes hår. En favorit!

Såg en bild på facebook imorse från en som går hästhållning på Grans och det första jag tänkte var "vad kul det ser ut!" Kan ju säga, att just nu ångrar jag mig lite att jag inte tackade ja till Grans när jag sökte dit och kom in. I can't lite, kolla bara på bilderna - hur fint är det inte?! Jag blir skolsugen bara av att se bilderna, och när jag var där med mamma och min syster när dom hade öppet hus 2010 minns jag att jag sa "här vill jag gå!" Det roliga är att jag inte visste om jag ville gå hästhållning eller NV, för helt ärligt så är biologi det roligaste ämnet man kan läsa. Minns när det stora, tjocka kuvertet låg i brevlådan och jag sprang hem med det och öppnade det på altanen och läste "Grattis! Du är antagen till Grans naturbruksskola.." Samtidigt, i den andra handen höll jag ett brev där innehållet stod "Grattis! Du är antagen till fysikprogrammet.." Och ska jag vara ärlig, så har faktiskt teknik vart det roligaste jag prövat gå med tanke på att jag bytte till media och nu går estet. Visst, jag får gå skola fler år men känns det inte rätt så blir man bara skoltrött och less och då ids man inte ens försöka nå mer, så är i alla fall jag. Teknik var faktiskt det roligaste jag gått, det var bara den där jävla matten som stod ivägen för mig och det var faktiskt bara därför jag bytte, för jag fattade absolut ingenting. Men i höstas bevisade jag ju rätt bra att jag inte är så dum eftersom min mattebok byttes ut mot den teknikarna och NV:arna har, och jag förstod allt och det var både lätt och kul. Funderar någon som läser min blogg att gå på Grans, så gör det! Jag lovar att ni säkert, som jag annars kommer ångra Er.

Väntar att klockan ska bli nog mycket så Big Brother börjar och där innan ska jag hinna med en promenad med Milla men mörkrädd som jag är gruvar jag mig. På riktigt, mörker är läskigt och det blir ju inte mindre läskigt om man är lättskrämd. Höll på dö när jag genade genom lägenhetskällaren ut till parkeringen tidigare idag och gick förbi ett föråd och dörren stod lite på glänt och det stod en stor plastblomma där inne.. (vilket jag kom på såhär i efterhand) Behöver jag ens säga att jag förmodligen slog rekord i att springa genom källaren, ut fortast möjligt?

 

Vi som går estet med bild och fotoinriktning har på de senaste estetlektionerna hållt på med ett projekt som heter Face me II som gick ut på att genom en bild försöka beskriva sig själv så mycket man kan, vilket vart sjukt svårt. Bilderna skulle sedan ställas ut i Sunderbyn under en konstutställning tillsammans med saker estetelever från Luleå och Kiruna gjort. Där har en jury sedan valt ut verk till den vandringsutställning som ska gå runt i länet. Fick ett sms i Fredags av min mentor och estetlärare där det stod "Grattis Josefin! Din bild kom med på vandringsutställningen :)! Det betyder att den ska ut på turne i Norrbotten under ett år!"

---

Känns ju bra att veta att min bild valts ut av en Jury och sedan ska "turnera", låta folk se den och skapa sig en egen uppfattning om bilden. Att sudda ut bilden, lägga in en text över bilden var för att budskapet i texten skulle komma fram mer. "You know my name, not my story. You know what I've done, not what I've been through."

---

För visst är det väl så, du som läser min blogg till exempel vet mitt namn, inte min historia. Du vet vad jag gjort, inte allt jag gått igenom. Och kunde jag beskriva mig själv bättre så alla skulle få så lik uppfattning som möjligt? I'm standing in the shadows, close to the dark. Hoping for the best, but expecting the worst. Trust and faith never exist untill I know you good enough, you might hurt me and bring me back to the black, big gap.

---

När jag "jobbat" nästa vecka och sen får min lön skulle jag vilja köpa ett par Jeffrey Campbell skor, men samtidigt känns det som att dom kostar lite "too much". Men dom är sååå snygga! Jag vet i och för sig andra saker jag också vill köpa, men jag blir sjukt snål när jag har egna pengar. Sen skulle jag ju vilja flytta i sommar också, och då behöver jag ju också pengar. Känns i alla fall skönt att jag står i bostadskö i tre olika kommuner rätt utspritt i landet (Luleå, Umeå, Uppsala). Skulle behöva ställa mig i bostadskö i Stockholm också men får vänta 33 dagar för man kan göra det först samma dag som man fyller 18.

Började morgonen med att ha glömt bort att man ställt fram klockan inatt, inte för att det var hela världen men brukar alltid ställa fram den innan jag somnar men visste inte ifall min mobil skulle ställa om den själv så vågade inte börja ändra innan, haha. :) Ska gå ut på en promenix med Milla snart och sen fortsätta se Mean Girls 2.

I want to live in Los angeles..

---

..and become a bartender.

---

Det är rätt kul när folk frågar vad man vill bli och jag svarar Polis eller bartender eftersom de flesta ser det som raka motsatsen till det ena. Jag har viljat bo i L.A sedan 3-4 år tillbaks, jag har viljat bli bartender i 3 år och Polis har jag bara kunnat drömma om att bli eftersom diabetiker inte har fått bli det, vilket nu ska ändras så jag kommer faktiskt ha möjligheten att kunna bli det. På tal om kul, tidigare idag på skolan hade vi hälsokontroll där man kollade hur lång man var, vad man vägde, hur bra man såg och sådant. Det jag tyckte var roligt var bara att veta hur lång jag var, haha. Fast var lika lång som sist jag var i Sunderbyn, 174cm. Nu har jag föresten slutat skoldagen och ska ringa efter skjuts. Nästa vecka har jag skola en dag, underbart! :)

Sto
F-03
162cm

Förlåt för min dåliga närvaro på bloggen, men har helt enkelt inte orkat mobilblogga för det är sååå tråkigt. Lite kul att min statistik knappt påverkats av min dåliga bloggning. Wiiihoo! :D Still got över fyrsiffrig läsarstatistik på en vecka. Anyway, sitter på skolan men har lunch nu så ska dra till mormor och morfar och käka. Vad har hänt på sportlovet? Inget speciellt faktiskt mer än att jag haft halsfluss, haha fy vad ont det gjort! Har vaknat och gråtit för att det gjort så ont så blev ett läkarbesök i Fredags och jag hann bara gapa så fick jag penicillin utskrivet. Så nu börjar det kännas helt okej igen, skönt! Nä, måste rusa för  in skjuts väntar!

Sitter på skolan och har precis gjort klart ett ESV arbete, skönt! På tal om skönt, från och med nu är det helg och sportlov. Och föresten, jag är sugen på blodapelsin juice, iskall sådan.. vägen hem känns lång, oerhört lång.