Sweet darling, you worry too much

Det är helt sjukt hur musik kan få en att känna så många känslor på en och samma gång, hur några ord som bildar meningar, som bildar rader kan få en att börja känna tårarna bränna bakom ögonen och känna att vartenda ord i låttexten passar in på ens liv. Dom som skriver sådana texter som kan få så många personer att känna sig berörd är sjukt begåvade. Jag har tidigare på bloggen haft svarat på en sådan där "blogg lista" och där var det en punkt där man skulle skriva 5 saker om sig själv som ingen av läsarna (kanske) vet om. Jag minns att jag svarade att jag skriver texter när jag mår dåligt eller är ledsen, det är bara för att kunna få ut alla känslor jag känner inom mig just den stunden. Jag gör det inte för att jag skulle vilja kunna bli så duktig som dom som skriver sådana texter som berör, jag gör det för att jag tycker att det känns bättre. Men när man får beröm av självaste Javier Ramos (@JRamos på bdb, dom som vet vem han är som läser det här vet hur duktig han är på att skriva texter och hur många kommentarer han får dagligen på sina texter.) Då känns det faktiskt som att man lyckats förmedla sina känslor ganska bra, en sådan kommentar som jag fick av han kan verkligen göra en glad. Och nu vet jag att flertalet av er som läser det här undrar vad jag hade skrivit när jag fick kommentaren, så lägger in texten under, samt kommentaren jag fick.

Tomma rader som saknar bläck, låt mig visa, det här var ju ganska lätt.
Allt du sa gjorde mig svag, ändå var det kudden som fick ta mina slag.
En tår på kinden och inget mer, lilla vän det går över ska du se.
Lätt för dig att säga som tog hennes hand och vände om, lämnade allt bakom.

Vi har vandrat denna väg förr, känner igen varenda dörr.
Du är som en låga som redan brunnit ut, en silhuett i mörkrets svaga ljus.
Vi duckar och vi ler, sväljer alla svåra problem.
Jag lät dig gå, med hjärtat sittandes utanpå.

Hjärtat mitt fick ta en smäll, något du inte tycks veta något om.
Jag log och sa att allt var bra, sanningen var djupt begravd.
Men i ärlighetens namn skadade du mig djupt, eftersom jag varken vet in eller ut.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback